• Vad betyder daktning?
• Måste jag lämna urinprov och blodprov?
• Vad ska jag tänka på om jag är misstänkt tillsammans med flera andra personer för samma brott?
• Har du rätt till en försvarare?
• Vad är skillnaden mellan en offentlig försvarare och en privat försvarare?
• Förhör med dig som är vittne eller som hörs upplysningsvis
• Får jag ljuga i ett polisförhör?
• Måste jag gå på ett polisförhör om jag kallas till ett sådan?
• Måste jag följa med på ett polisförhör bara för att en polis säger det?
• Polisförhör på TV och i film vs verkligheten

Varför vill polisen hålla ett förhör med dig?

Det enkla och grundläggande skälet till att polisen vill hålla ett förhör med dig är för att polisen vill ha information om någon händelse, om en person, om en omständighet eller om ett särskilt ämne. Under ett polisförhör kan polisen exempelvis ställa frågor till dig om vad du känner till om en specifik händelse eller en person, eller vad du själv har gjort eller inte gjort, eller var du har befunnit dig vid en viss tidpunkt, eller vad du har sett eller hört eller vad du överhuvudtaget känner till om något.

I ett polisförhör kan du höras som målsägande, misstänkt, vittne eller som sakkunnig. En målsägande är en person som har utsatts för ett brott eller som till följd att av ett brott har lidit skada. ¹ En misstänkt är en person som helt enkelt är misstänkt för brott. Ett vittne är en person som har bevittnat något — det vill säga sett, hört eller på något annat sätt uppfattat något som är intressant för polisens utredning. Sakkunnig är normalt en person som besitter särskild expertis inom ett visst ämnesområde. ² Sakkunnig kan också utgöras av en myndighet.

——————————————–

¹ Målsägande är den, mot vilken brott är begånget eller som därav blivit förnärmad eller lidit skada.”  20 kap. 8 § 4 stycket rättegångsbalken

² Reglerna om sakkunnig finns i rättegångsbalkens 40:e kapitel.

Polisen, åklagaren, försvarsadvokaten, målsägandebiträdet, den särskilda företrädaren, ³ domstolen, målsäganden eller den misstänkte –kan samtliga begära att en viss person ska förhöras av polisen. En sådan begäran behöver dock inte alltid innebära att ett polisförhör också genomförs. Exempelvis kan en sådan begäran från en misstänkt avslås av åklagaren och/eller av domstol.

Hur går ett polisförhör till?

Polisförhör hålls vanligen i ett rum på en polisstation.  Polisförhör kan dock också hållas på andra platser, exempelvis i en arrest eller ett häkte, eller på platsen där något har hänt eller hemma hos dig.

Om du har en försvarsadvokat eller ett målsägandebiträde med dig har du vanligen bestämt med denne om var och när ni ska träffas och sedan möter ni tillsammans upp den polis som ska förhöra dig. Om du förhörs på en polisstation eller i ett häkte kommer sannolikt den polisen som ska förhöra dig att vara civilklädd. På vissa polisförhör är det två poliser som närvarar. Den polis som leder förhöret kallas för förhörsledare.

Förhörsledaren brukar först kontrollera din identitet och därefter fråga om du har haft tid att prata med ditt ombud (försvarsadvokat/målsägandebiträde) eller om du vill ha en stund till att göra det först innan polisförhöret startar. Om du inte har hunnit prata med ditt ombud innan så är det en god idé att utnyttja denna möjlighet. Om du är misstänkt kan ett annat alternativ vara att du först får misstanken mot dig uppläst (vilket kallas att du delges misstanke) och att du och din försvarare därefter tar en paus och pratar en stund själva innan förhöret startar.

Därefter startar förhörsledaren själva förhöret. Ibland spelas förhöret in med ljudfil och ibland även med video. Förhörsledaren läser då först upp vilka som är närvarande och redogör för plats, datum, klockslag och polisens egna ärendenummer (kallas ”K-nummer”).
Behöver du tolk är det bra att du upplyser polisen om det i god tid innan förhöret så att polisen hinner boka en tolk. Förhöret hålls sedan med en tolk närvarande på plats eller via telefon.

Förhör med dig som är målsägande

Om du är målsägande (du som har blivit utsatt för brott och/eller lidit skada till följd av brott) så kommer du att ombedjas att med egna ord berätta om vad du har varit med om. Därefter kommer förhörsledaren att ställa kompletterande frågor till dig. Om du har ett målsägandebiträde (se mer om målsägandebiträde nedan) kan hen komma att ställa frågor till dig. Utöver vad hur varit med om vill förhörsledaren ofta veta om du har ådragit dig skador, var och hur du har fått dina skador, om det har gjort ont, hur länge och hur mycket. Förhörsledaren vill också veta om du har ersättningsanspråk till följd av att du har utsatts för brott. Förhörsledaren brukar vilja veta om du har ersättningsanspråk till följd av att du har utsatts för brott. Det kan då röra sig om ersättning för kränkning, ersättning för sveda och värk, ersättning för förlorad eller förstörd egendom, ersättning för förlorad arbetsinkomst, ersättning för utlägg som du har haft (om du till exempel har åkt taxi hem från ett sjukhus eller har tvingats betala självrisk till ditt försäkringsbolag.) När det gäller utlägg är det viktigt att du sparar alla kvitton eller motsvarande dokument så att du kan styrka dina utlägg.  Om du har ett målsägandebiträde (se nedan för mer ingående information om målsägandebiträde) kommer den personen att hjälpa dig med ersättningsfrågorna och föra din talan (såvida du inte motsätter dig det) om det blir rättegång längre fram.

——————————————–

³ Särskild företrädare utses av domstolen för att företräda barn som är brottsoffer och där vårdnadshavaren/na av något skäl inte kan representera sitt barn, vanligen för att vårdnadshavaren/na själv/a är misstänkta för brott mot barnet.

Vad är ett målsägandebiträde?

Om du är målsägande, det vill säga ett brottsoffer, har du ibland rätt till något som kallas målsägandebiträde. Ibland används även ordet målsägarbiträde (mer talspråk) i massmedia, på nätet och ibland även av polisen. Även om ordet målsägarbiträde finns som ord i SAOL så är målsägandebiträde den mer korrekta termen. Benämningen målsägandebiträde är den term som används i lagstiftningen samt under rättegången och även i övrigt under rättsprocessen.

Ett målsägandebiträde är en person, ofta advokat eller en jurist som är på väg att bli advokat, som hjälper dig och företräder dig under en rättsprocess, från de första polisförhören fram till och med en eventuell rättegång. Målsägandebiträde kan du bland annat få om du har blivit utsatt för till exempel sexualbrott, misshandel, olaga frihetsberövande, rån eller annat brott som kan ge fängelse för den som begått brottet.

Målsägandebiträdet intar en stödjande roll för dig under polisen utredning och under en eventuell rättegång. Dessutom kan målsägandebiträdet komplettera polisens utredning, åberopa bevisning och vittnen som styrker din sak, och tillsammans med dig även framställa egna yrkanden (justera åklagarens åtal) under en rättegång samt även i övrigt inta en aktiv roll själva rättegången. Utöver vara ett stöd för dig är en av målsägandebiträdets vanligaste uppgifter att föra din skadeståndstalan mot den som har utsatt dig för brott eller på något sätt orsakat dig skada. Målsägandebiträdet har koll på vilka ersättningsnivåer som gäller för kränkning, sveda och värk, ersättning för lyte- och men, förlorad arbetsinkomst mm och hjälper dig med detta.

Målsägandebiträde förordnas av domstol åt dig. Om du har fått ett målsägandebiträde förordnat åt dig betalar staten målsägandebiträdets arvode och du behöver alltså inte betala någonting. Om du har önskemål om att en särskild advokat/jurist ska vara ditt målsägandebiträde så kan du begära att den personen förordnas för dig. Då kommer domstolen att fråga om den advokaten/juristen är villig att åta sig uppdraget för dig som målsägandebiträde. För det mesta svarar advokaten/juristen ja och du får den personen du har önskat men ibland säger de nej, exempelvis på grund av de har för mycket att göra eller på grund av det föreligger en intressekonflikt (jäv).

Precis som vid valet av försvarare ska du vid valet av ett målsägandebiträde välja med omsorg. Det finns advokater som jobbar uteslutande som målsägandebiträde. De kan naturligtvis vara duktiga men du bör fundera på om det inte är värt att överväga en advokat som både tar försvararuppdrag samt målsägandebiträdesuppdrag. En sådan advokat har nämligen erfarenhet från båda uppdragstyperna och kan i de flesta fall bättre sätta sig in i motpartssidans resonemang och strategier och på sådant sätt bättre ta till vara din rätt.

Har du rätt till målsägandebiträde?

När en förundersökning har inletts eller återupptagits av åklagaren ska ett särskilt biträde för målsäganden (målsägandebiträde) förordnas i mål om det gäller sexualbrott och om det inte är uppenbart att målsäganden saknar behov av ett sådant biträde.

Målsägandebiträde ska också förordnas i mål som avser brott mot liv och hälsa (ex. mord/misshandel), eller brott mot frihet och frid (ex. människorov/olaga tvång, olaga frihetsberövande), om fängelse kan följa, eller rån eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott, om det med hänsyn till målsägandens personliga relation till den misstänkte eller andra omständigheter kan antas att målsäganden har behov av ett sådant biträde.

Målsägandebiträde ska också förordnas för andra brott på vilket fängelse kan följa, om det med hänsyn till dina personliga förhållanden och övriga omständigheter kan antas att du har ett särskilt starkt behov av ett sådant biträde.

Sammantaget och lite förenklat har du vanligtvis rätt till målsägandebiträde om du har utsatts för sexualbrott, våld i din relation, och vid grövre brott där du har kommit till skada på något sätt.

Förhör med dig som är misstänkt för brott

Om du däremot är misstänkt för brott är proceduren lite annorlunda. Förhörsledaren kommer nu innan själva förhöret startar att läsa upp dina rättigheter. Dessa rättigheter återfinns i 12 § förundersökningskungörelsen och innebär att du har rätt
Att anlita en försvarare och under vissa förutsättningar få en offentlig försvarare förordnad för dig.

• Att få information om förändringar av misstanken och ta del av utredningsmaterial i den utsträckning som följer av 23 kap. 18 § rättegångsbalken. Det nämnda lagrummet stadgar att denna rätt kan begränsas om det skulle vara till men för utredningen att du får ta del av utredningsmaterial. Ytterligare begräsningar kan följa på grund av bestämmelser i 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
• Att vid behov biträdas av tolk och få handlingar översatta som är väsentliga för att kunna ta till vara din rätt.
• Att du inte behöver yttra dig över misstanken och inte heller i övrigt behöver medverka till utredningen av din egen skuld.

Därefter informerar förhörsledaren om att staten betalar kostnaden för en offentlig försvarare, men att om du döms för ett brott kan du bli skyldig att betala tillbaka hela eller delar av kostnaden.

Sedan 1 juli 2022 ska du som är skäligen misstänkt för brott även upplysas om möjligheten till strafflindring enligt 29 kap. 5 a § brottsbalken om du lämnar uppgifter av väsentlig betydelse för utredningen av din egen brottslighet, samt om du lämnar uppgifter av väsentlig betydelse för utredningen av andras brottslighet och misstanken avser

– brott för vilket det inte är föreskrivet ett lindrigare straff än fängelse i sex månader, eller

– försök, förberedelse eller stämpling till ett sådant brott om gärningen är belagd med straff.

Om du är misstänkt under 18 år ska förhörsledaren dessutom så långt det är möjligt även informera om den fortsatta handläggningen, vilka myndigheter som är delaktiga i förfarandet och deras roller. Du ska samtidigt särskilt underrättas om din rätt att enligt 5 och 26 §§ lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare få en vårdnadshavare eller någon annan nära person underrättad samt kallad till förhör och domstolsförhandling, Du ska även informeras om din rätt att närvara personligen vid en domstolsförhandling, att handläggningen ska präglas av respekt för din rätt till skydd av privatlivet, och vart du kan vända dig med klagomål som gäller handläggningen av ärendet.

Därefter kommer du som misstänkt (gäller både om du är över eller under 18 år) att delges misstanke om brott. Nu kommer förhörsledaren alltså att läsa upp vad du är misstänkt för (själva brottet) samt på vilket sätt du ska ha begått brottet. Det kan låta enligt följande:

”Du delges misstanke om stöld genom att på Åhléns city med uppsåt att stjäla, tagit två Hugo Boss parfymer samt ett par solglasögon av märket Cristian Dior, till ett sammanlagt värde av 5 750 kr, och därefter passerat sista betalningsmöjlighet utan att betala. Brottet skedde den 3 september 2022 cirka klockan 14:30.”

Därefter frågor förhörsledaren om din inställning. Med ”inställning” menas om du erkänner eller förnekar brottet. Ibland händer det att förhörsledaren istället frågar om din inställning i slutet av förhöret. En del förhörsledare inleder sedan förhöret med att fråga om du själv med egna ord vill berätta vad du har gjort den aktuella dagen. Andra förhörsledare börjar att ställa frågor direkt. Du väljer själv vad du vill berätta. Du har ingen skyldighet att svara på några frågor överhuvudtaget. Du kan välja att sitta helt tyst. Du kan också välja att säga ”Ingen kommentar” på varje fråga. Du har ingen skyldighet att tala sanning utan kan ljuga om du vill.

Om du under förhöret behöver gå på toaletten, eller ta en paus av någon annan anledning, eller prata med din försvarare i enrum så be förhörsledaren om det. I 9 fall av 10 godkänns en sådan begäran på en gång. Ibland kan dock förhörsledaren vilja ställa några frågor till innan förhöret bryts för paus.

Förhörsledaren brukar även fråga vad du har för kod till din telefon, om telefonen har tagits i beslag. Du är inte skyldig att uppge koden på din telefon.

När förhörsledaren är klar frågar förhörsledaren om försvararen har några frågor. Du behöver inte bli orolig eller fundersam om försvararen inte har några frågor. Det är rätt vanligt att försvararen inte har några frågor. Ibland kan det dock vara så att försvararen ställer flera kompletterande frågor om försvararen anser att det behövs.

Därefter brukar förhörsledaren gå igenom frågor av mer formell karaktär. Sådana frågor kan gälla om du gör anspråk ett eller flera beslag (egendom som har beslagtagits av polisen och som hör till ärendet). Förhörsledaren brukar också fråga hur du försörjer dig och hur stora inkomster du har, om du har någon familj (hustru/sambo/barn), om du har någon förmögenhet. Vidare brukar förhörsledaren fråga om du godtar strafföreläggande. Strafföreläggande innebär att i stället för att ärendet avgörs i domstol kan åklagaren besluta om vilket straff du ska få. Strafföreläggande används vid mindre allvarlig och lättutredd brottslighet. För att strafföreläggande ska bli aktuellt krävs dels att du erkänner brott, dels att du godtar strafföreläggande. Om du däremot nekar till brott godtar du inte heller ett strafföreläggande.

Förhörsledaren brukar också informera om något som kallas förenklad delgivning samt be dig att underteckna en blankett som innebär att du har mottagit information om just förenklad delgivning. Förenklad delgivning är ett sätt för domstolen att kommunicera information till dig, det kan exempelvis vara en kallelse till en rättegång. Förenklad delgivning innebär att du anses vara delgiven (ha mottagit) kallelsen även fast du de facto inte har haft den i din hand eller sett den. Det krävs inte heller någon bekräftelse från din sida att du har emottagit kallelsen. Vid förenklad delgivning skickar domstolen två brev till dig. Det första brevet innehåller det som du ska delges, till exempel ovan nämnda kallelse. Det andra brevet, som skickas nästa arbetsdag, är ett kontrollmeddelande som berättar att det första brevet har skickats. Om du bara får kontrollmeddelandet, men inte brevet med själva handlingen, måste du kontakta domstolen snarast. Breven skickas till din senast kända adress. Det kan vara din e-postadress om du har lämnat den till domstolen. Om breven kommer i retur till domstolen skickas de till din folkbokföringsadress, om den inte redan har använts.

Du som är misstänkt för ett brott som kan leda till fängelse kan även få lämna saliv-prov för sparande av ditt DNA i ett särskilda register hos polisen. Om misstankarna mot dig läggs ned, eller om du frikänns vid en efterföljande rättegång eller endast döms till böter vid en sådan rättegång gallras dina DNA-uppgifter bort. Om du däremot döms för brott till annan påföljd än böter och domen har vunnit laga kraft (inte kan överklagas mer), eller om du har godkänt ett strafföreläggande som avser villkorlig dom, så sparas ditt DNA lika länge som din dom finns kvar i belastningsregistret (vilket är olika beroende på vad du dömts till).

Om du är anhållen eller om du är misstänkt för ett brott som kan leda till fängelse har polisen rätt ”dakta” dig. daktning kommer av daktyloskopering, vilket i praktiken innebär att ta dina fingeravtryck, fota dig från två synvinklar (höger profil och framifrån) och samla samt föra in övrig information om ditt utseende (signalement såsom exempelvis tatueringar, ärr eller andra kännetecken) i ett spaningsregister.

Om du är skäligen misstänkt för ett brott där fängelse kan följa kan du också få lämna urin- och blodprov Polisen har rätt att tvinga dig till att lämna sådana prov och du kan inte neka. Om du däremot går med på att lämna blodprov men inte urinprov så har JO (Justitieombudsmannen) uttalat att polisen inte har rätt att till exempel med kateder tilltvinga sig ett urinprov.

Om du är misstänkt tillsammans med flera personer för samma brott kan situationen bli något mer komplicerad för dig då du förhörs. Anledningen till det är att vad de andra misstänkta berättar i sina respektive förhör kommer att påverka bedömningen av vad du säger och bedömningen av din skuld. På samma sätt kommer dina uppgifter att påverka bedömningen av de andra misstänktas berättelser och skuld. En svårighet med att höra flera människor om samma händelse är att människor tolkar sina intryck olika och har olika minnesbilder vilket medför att berättelserna kan komma att skilja sig åt trots att berättelserna avser samma händelse.

En annan svårighet kan vara att de misstänkta, inklusive du, kanske inte vill berätta sanningen.  Problemet uppstår när era berättelser jämförs och era uppgifter ställs mot varandra och berättelserna eller någon uppgift skiljer sig från varandra. Det kommer då att bli svårt för polisen, åklagaren och, om ärendet går till åtal, även domstolen, att veta vem som faktiskt talar sanning (om nu någon gör det) och vilka uppgifter som är korrekta. Risken finns alltså att ”fel” berättelse bedöms vara den riktiga.

Ytterligare ett problem kan vara att tillförlitligheten av din berättelse sänks om du till exempel minns en kontrollerbar uppgift fel, låt säga färgen på en bil som filmats av en övervakningskamera, men lämnar korrekta uppgifter i övrigt. Samtidigt kanske de övriga misstänkta lämnar felaktiga uppgifter (medvetet eller omedvetet) om det mesta men att de just gällande färgen på bilen lämnar en korrekt uppgift. Då infinner sig en situation där du bevisligen har lämnat en felaktig uppgift varför din övriga berättelse riskerar att bedömas som mindre tillförlitlig.  Samtidigt kanske de övriga misstänktas berättelser bedöms som tillförlitliga trots att deras berättelser egentligen bara vara korrekta avseende en enda detalj, färgen på bilen.

Mot bakgrund av som nu har sagts finns det anledning för dig att vara extra noggrann med vad du berättar om det är så att ni är flera personer som är misstänkta för samma brott. Det kan till och med i vissa situationer vara bäst att inte berätta något alls. Detta är något som du alltid bör diskutera med din försvarsadvokat. Ytterligare en aspekt som du i vart fall bör fundera på är hur din berättelse kommer att tas emot av de övriga misstänkta. Om du exempelvis pratar vitt och brett om vad de andra misstänkta har gjort kan det naturligtvis väcka ilska, frustration, besvikelse etc. hos dem. Särskilt inom vissa kriminella miljöer kan det vara farligt om du uppfattas som någon ”tjallar” eller ”golar”.  Om du känner att du befinner dig i en sådan situation bör du diskutera det med din försvarsadvokat och därefter kan ni tillsammans komma fram till hur ni ska gå vidare och om ni ska informera polisen. Det är värt att nämna i sammanhanget att polisen har möjligheter att hjälpa till i situationer där en hotbild uppstår eller kan tänkas uppstå mot dig till följd av vad du berättar i förhör. Det ska också poängteras att det sedan 1 juli 2022 uttryckligen anges i 29 kap. 5 a § brottsbalken att möjligheten finns till strafflindring om du lämnar uppgifter av väsentlig betydelse för utredningen av andras brottslighet och misstanken avser brottslighet med minimistraff om 6 månaders fängelse. Hitintills (november 2022) har dock denna bestämmelse inte fått något större i genomslag i domstolarnas praxis.

Har du rätt till en försvarare?

Det korta svaret är ja. Du som är misstänkt för brott har alltid rätt att ha en försvarare närvarande vid ett polisförhör eller vid domstol. Det är en grundläggande mänsklig rättighet och gäller enligt den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) såväl som att denna rätt är reglerad i rättegångsbalken.

Däremot kan du inte alltid räkna med att få en offentlig försvarare. Skillnaden mellan en offentlig försvarare och en icke offentlig försvarare (även kallad privat försvarare) är att den offentliga försvararen ersätts av staten. Staten kan dock komma att kräva tillbaka hela eller delar av försvarens arvode från dig. Det som avgör om du blir återbetalningsskyldig är bland annat hur din ekonomiska situation ser ut (har du ingen eller väldigt liten inkomst behöver du inte betala), hur det går i målet (om du frikänns eller om misstankarna läggs ned behöver du inte betala), och vilket straff du döms till (om du döms till ett längre fängelsestraff behöver du normalt sett inte betala tillbaka något).

Kom ihåg att du alltid har rätt att begära en specifik advokat som offentlig försvarare. Domstolen kommer då att höra av sig till den advokaten och fråga advokaten om denne vill åta sig uppdraget, såvida inte domstolen anser att någon offentlig försvarare inte behöver förordnas (exempelvis vid ringa brottslighet).  Mot denna bakgrund bör du, om du har möjlighet, överväga noggrant vem du vill ska företräda dig. Tänk även på att en välja en advokat som har tid att ta sig an och engagera sig i ditt fall.

Förhör med dig som är vittne eller som hörs upplysningsvis

Du kan också höras som vittne eller att du hörs upplysningsvis (för att undersöka om du eventuellt har någon information som är användbar i utredningen). Du har inte heller i dessa polisförhör någon skyldighet att yttra dig. Om du lämnar uppgifter bör du tänka på att du kommer du att ställas mot de uppgifterna om du sedan hörs under ed i en eventuell rättegång. Detta innebär att du inte har rätt att sitta tyst i egenskap av vittne i en kommande rättegång om du har lämnat uppgifter i polisförhör. Inte heller får du medvetet ändra dina uppgifter, såvida det inte är så att du ljög i polisförhöret men avser att tala sanning under rättegången. Här bör du vara uppmärksam på att det kan väcka misstänksamhet om du ändrar dina uppgifter under en rättegång jämfört med de uppgifter du har lämnat i polisförhör. Det kan också vara svårt för domstolen att veta vilka av dina uppgifter som är sanna vilket kan innebära att du misstänks för mened. Det bästa är naturligtvis om de uppgifter du lämnar som vittne i polisförhör är riktiga från början och att du sedan håller dig till samma uppgifter under rättegången.

Om du hörs under ed under en rättegång, det vill säga avlägger en vittnesed, får du inte ljuga utan måste tala sanning. Är du osäker på en omständighet måste du berätta att du är osäker. Om du medvetet ljuger efter att du har avlagt ed gör du dig skyldig till ett brott som kallas mened och som anses vara ett allvarligt brott.

Se 23 kap. 13 § RB och 9 § förundersökningskungörelse Får jag ljuga i ett polisförhör?

Som framgår ovan har du alltid rätt att ljuga om du förhörs som misstänkt. Faktum är att du kan ljuga i polisförhör även om du är vittne. Du kan till och med ljuga till förmån för en misstänkt, exempelvis lämna falskt alibi. Detta scenario har nämligen prövats av Högsta domstolen, se NJA 2019 s. 294.

Huvudregeln är att så länge du inte har avlagt ed (det finns en typ av vittnesförhör som inte sker under en rättegång och där man ändå avlägger ed men de förhören förekommer sällan) ⁴ kan samhället inte avkräva dig ett straffrättsligt ansvar för att du ljuger i polisförhör, oavsett i vilken egenskap du förhörs. Det finns dock ett undantag från huvudregeln och det är att du inte får ljuga om någon annans brottslighet. Med andra ord får du inte påstå att en identifierbar person har begått ett brott som den personen inte har begått. Det kan då nämligen röra sig om ett brott som kallas falsk tillvitelse. Den som i ett polisförhör sanningslöst tillvitar någon annan en brottslig gärning, påstår besvärande omständighet eller förnekar friande eller mildrande omständighet, kan dömas just för det brottet (15 kap. 7 § BrB).

Ett varningens finger kan dock vara på sin plats. Om du hörs som vittne under en polisutredning och lämnar falskt alibi åt en misstänkt person och sedan står fast vid lögnen i en efterföljande rättegång efter att du har avlagt vittnesed, så kan du komma att dömas för mened.

Får polisen ljuga i ett polisförhör?

Polisen som förhör dig får inte ljuga för dig eller vilseleda dig. Det finns inget förbud för polisen att ställa tuffa frågor, eller att ställa ledande frågor, det vill säga att ställa frågor som inbjuder till ett visst svar. Dock blir bevisvärdet oftast lägre av sådana uppgifter som kommer fram efter att ledande frågor har använts.

——————————————–

⁴ Se 23 kap. 13 § RB och 9 § förundersökningskungörelsen

Måste jag gå på ett polisförhör om jag kallas till ett sådan?

Det korta svaret är ja, det måste du. Är du förhindrad att närvara på just den tiden som du har kallats till är det viktigt att du meddelar polisen och ditt ombud (om du har ett sådant) om detta samt försöker att hitta en ny tid då du kan. Att du jobbar eller går i skolan är normalt sett inte giltiga skäl för att inte inställa dig. Giltigt skäl för att inte inställa dig kan exempelvis vara om du är sjuk (läkarintyg kan krävas) eller om det är långvarigt stopp i kollektivtrafiken, det vill säga anledningar som du inte kan rå över själv. Det kan tilläggas att om du har ett ombud är det inte ovanligt att ombudet och polisen försöker att hitta en tid som passar för dem i första hand och att du får rätta dig efter den tid de bestämmer.

Om du är misstänkt för ett brott och struntar att gå till ett polisförhör som du är kallad till och inte har en giltig orsak därtill så kan du komma att bli hämtad av polis till förhör. Även du som är vittne eller är målsägande kan komma att hämtas av polis men då krävs det att det föreligger skäl av särskild vikt för hämtningen.

Måste jag följa med på ett polisförhör bara för att en polis säger det?

Inte om det saknas grund för det. Men om du befinner dig på en plats där ett brott äger rum kan en polisman besluta att du ska följa med på polisförhör. Detta gäller oavsett om du är misstänkt, vittne eller målsägande. Vägrar du till detta utan att ha något giltigt skäl för din vägran så har polismannen rätt att ta med dig, det vill säga tvinga dig att följa med.

Vid allvarlig brottslighet, med minimistraff om 4 års fängelse i straffskalan, eller vid försök till sådan brottslighet har en polis även rätt att besluta att personer, som befinner sig inom ett område som ligger i anslutning till den plats där ett brott nyligen ägt rum, ska följa med till polisförhör.

Polisförhör på TV och i film vs verkligheten

När du ser på polisförhör av en brottsmisstänkt person på tv eller på film saknas det ofta en försvarsadvokat som närvarar. Ibland dyker det upp en försvarare i ett senare skede, men först efter att polisens utredare skyndat sig för att hinna med ett förhör innan försvarsadvokaten hinner komma till förhörsrummet.

Vidare får du som tittare i regel vid polisförhör på film och tv förhör betrakta en scen där det kommer in en förhörsledare, ofta en av huvudpersonerna, som med olika medel försöker att få fram ett direkt erkännande av den misstänkte och som inte helt sällan även lyckas med det. En klassisk detalj brukar också vara att förhörsrummet har en spegelvägg och där personer på utsidan av förhörsrummet kan titta in och betrakta förhöret.

Filmens värld stämmer generellt sett rätt dåligt med hur polisförhör i Sverige går till. I Sverige hålls inte förhör i ett rum med en spegelvägg där kan folk kan stå på andra sidan väggen och betrakta förhöret. Dessutom är det snarare ovanligt att längre förhör med en brottsmisstänkt hålls utan att en försvarare är närvarande. Det är faktiskt till och med att så att det är polisen eller åklagaren som skickar en begäran till tingsrätten om att en offentlig försvarare skall förordnas. När en offentlig försvarare har förordnats av tingsrätten bokar normalt ansvarig utredare in ett polisförhör tillsammans med försvararen. Den som förordnas kan antingen vara en advokat som den misstänkte begär, eller om den misstänkte inte har något särskilt önskemål, så kan tingsrätten utse en advokat åt den misstänkte.

Även om det inte är ofta så händer det även i verkligheten att förhör hålls utan att försvarare närvarar. Det kan då gälla mycket tidiga och korta förhör där åklagare/polis vill delge brottsmisstanken samt endast få den misstänktes inställning (det vill säga om den misstänkte förnekar eller erkänner det påstådda brottet). Förhör kan även hållas utan försvarare för att åklagaren och/eller tingsrätten anser att försvarare inte behövs, till exempel om det gäller ringa brottslighet. En annan situation då försvarare inte närvara kan vara då den misstänkte har avböjt sin rätt att ha en försvarare närvarande vid förhöret.

En sak som dock händer i verkligheten är att misstänkta pratar om sitt ärende med förhörsledaren eller andra poliser utan att det sker inom ramarna för själva förhöret och att försvarsadvokaten då inte är med. Det kan till exempel vara i polisbilen på väg från brottsplatsen till polishuset, eller innan eller efter ett förhör. Det som är ytterst viktigt att komma ihåg då är att det inte finns något ”off the record”. Allt du säger till en polis kan komma med i utredningen mot dig. Ofta skriver den ifrågavarande polisen ett PM om vad denne har fått höra av dig. De flesta poliser, dock inte alla, brukar avbryta misstänkta som börjar prata för mycket om vad som har hänt och upplysa om att det är bättre att ta det under polisförhöret.

En annan sak som väldigt sällan händer i svenska polisförhör är att den misstänkta erkänner brottet som en direkt följd av förhörsledares insatser. Det förekommer men det är som sagt ovanligt. Vanligare är att en misstänkt står fast vid sitt förnekande under hela utredningen och att eventuella erkännanden kommer först efter att försvararen och den misstänkte har tagit del av polisens utredning. Det sistnämnda kan vara fallet om bevisningen är så pass övertygande att det inte lämnar några tveksamheter om att den misstänkte har begått brottet, till exempel en övervakningsfilm där det tydligt framgår vem som har gjort vad eller om du kör onykter och tvingas blåsa vid poliskontroll. I sådana fall kan ett kontinuerligt förnekande bli kontraproduktivt. Det kan då vara bättre att föra ett effektivt försvar gällande påföljd (straff) och/eller skadestånd. Det kan också vara så att ett ”dumförnekande” gör att du tappar trovärdighet vilket kan få betydelse om du är misstänkt för flera brott och där du är oskyldig avseende de övriga brotten. Då kanske det är bättre att erkänna det brottet du begått och satsa på att bli frikänd i de övriga. Det här är dock inte helt lättbedömda frågor och det kan alltid skilja sig från fall till fall varför du bör rådgöra med din försvarare.